Varför kan man inte låta de sämsta, mest skuldsatta bankerna gå under? Det har skett förr och det har alltid kommit nya banker i deras ställe.

– SB: Även om banker inte är så populära, så har de en viktig samhällsfunktion. Om man försätter en bank i konkurs leder det till att lånefinansieringen blir dyrare för alla, och kan i värsta fall leda till att finansflödet avstannar helt. Det höll på att hända med Lehman Brothers i USA.

Vad ska jag som privatperson göra för att skydda min egen ekonomi? Vad skall man göra om man råkar ha ”lösa” pengar, dvs. pengar på banken. Hur skall man placera dem för att de skall vara säkra i alla lägen, till exempel vid ett euroutträde?

– SB: Det gäller att vara speciellt försiktig med placeringar där det finns belåning i någon form eller konjunkturkänslighet. Man ska heller inte koncentrera sina placeringar. Om man ska placera, lönar det sig att välja företag utan skuld i en bransch som normalt inte drabbas så mycket av konjunktursvängningar.

Hur märker jag som turist av eurokrisen i Sydeuropa? Något speciellt man borde tänka på när man besöker till exempel Grekland eller Spanien?
– SB:Speciellt i Grekland och kanske i Italien ska man vara beredd på att många ställen vill ha betalt kontant och inte accepterar kort. Det lönar sig att reservera en del kontanter, också mindre sedlar med mindre valör.

Det finns många länder inom euroområdet som har en hög skuldsättning. Hur kan högt skuldsatta länder betala de gamla skulderna och de nya de får genom de övriga euroländernas stöd?
– SB: Situationen i de sydeuropeiska länderna skiljer sig stort från varandra. I Grekland blev skuldsättningen klart för hög. I Spanien är skuldsättningen inte väldigt hög, men där har man överinvesterat i fastigheter. Det kommer att ta tid, och en del av lånen kommer man säkert att bli tvungen att avskriva.
Det är också en fråga om vilken skattemoral man lyckas bygga upp i länderna. Situationen är inte hopplös, med undantag för Grekland.

Ska vi inte i Finland vara tacksamma för att Sydeuropas ekonomier drar ner värdet på euron, som annars hotar att bli för dyr för vår export?
– SB: Det här är den positiva effekten och den gäller både Finland och Tyskland. Det är svårt att se att vår export skulle vara i så här gott skick om det inte var för den svagare euron.

Är det klokt att ens överväga att inte hjälpa de krisdrabbade länderna med tanke på följder av en stat i konkurs eller ett Sydeuropa i djup recession?
– SB: Finland är beroende av Europa som exportmarknad, men också som finansiär. Alternativen är att betala för att släcka branden i Europa, eller att snabbt dra åt svångremmen här hemma. Inget av alternativen är speciellt populärt.

Vad avses med termen ”säkerheter” som Finland ska ha för att ge lån? Är det ett slags försäkran om att länderna betalar tillbaka sin skuld till Finland i något skede?
– SB: Säkerheterna är konkret egendom som kan realiseras om lånet inte sköts, precis som bostaden är säkerhet för ett bostadslån. Finland har förhandlat till sig egendom som går att sälja. Värdet beror på när man realiserar egendomen.

Varför går det bra för Sverige trots att man inte har infört euron där? Eller omvänt: varför skulle det ha gått dåligt för Finland om vi stannat utanför?
– VK: Finlands beslut att gå med i eurosamarbetet var motiverat ur ett utrikes- och säkerhetspolitiskt perspektiv. Rädslan för Ryssland var då en betydande faktor.
Om Finland inte hade infört euron skulle det gå ungefär lika bra för oss som det går för Sverige. De länder som valde att hålla kvar sin egen valuta mår ganska bra just nu, eftersom de har möjlighet till en egen valutakurspolitik. Den egna centralbanken reglerar alltså räntenivån och penningmarknaden. Om Finland lösgör sig från euron måste den nya valutakursen vara flytande, det vill säga anpassa sig efter marknaden.

Hur länge kan euro­krisen tänkas pågå?
– VK: Om eurosamarbetet fortsätter i sin nuvarande form kommer länderna i norr i vilket fall som helst att vara tvungna att stödja de sydliga krisländerna i tio år eller mer. Det blir ett slags långvarig inkomstförflyttningsunion.
Den andra möjligheten är att hela systemet faller samman. Det kan utbryta en ännu starkare bankpanik som fäller bankerna i Grekland, Portugal och Spanien. Eller så röstar euroländerna fram eurokritiska politiker som väljer en helt annan väg.

Varför är det bara Finland som kräver säkerheter för lånen?
– VK: I många andra euroländer verkar tron på euron vara så stark att man är redo att låta folket betala för att upprätthålla eurosystemet. Det kan mycket väl hända att linjen som många eurovänliga europeiska politiker och EU-kommissionärer valt kommer att straffa sig i de följande valen i Europa.

Finlands linje betraktas som stram, men det är logiskt att kräva säkerheter för stödpaketen. Om man tar sig en titt på krisländernas ekonomiska historia ser man att de ofta låtit bli att betala tillbaka sina lån. Dessutom finns kravet på säkerheter inskrivet i Finlands regeringsprogram, men inte i de andra euroländernas.

Kan eurozonen på lång sikt bli ekonomiskt hållbar utan att Finland överlåter riksdagens och regeringens makt att självständigt fatta beslut gällande statsbudget och beskattning till något federalt organ, exempelvis EU-kommis­sionen?
– VK: I princip kunde man tänka sig en federalstat där alla större beslut skulle fattas i Bryssel, men den sortens europeisk demokrati tror jag inte på. Det finns för mycket oenighet länderna emellan, och väljarna skulle motsätta sig ett sådant system.