Foto: Lehtikuva/Vesa Moilanen

Centerfolket minst medvetna om kommunkorruption

Kring var tredje finländare tycker sig observera mycket eller ganska mycket bästebrodersrelaterad korruption i sin egen hemkommun, visar en undersökning som kommunala sektorns utvecklingsstiftelse Kunnallisalan kehittämissäätiö låtit utföra.

Störst är misstron i Vänsterförbundet och Sannfinländarna – kring hälften av deras anhängare anser det kommunala beslutsfattandet vara korrumperat. I Centern är under en femtedel av samma åsikt.

Erkki Laukkanen, ordförande för organisationen Transparency Finland som bekämpar korruption, ser en naturlig förklaring till skillnaden mellan partierna: Centerns ställning som ledande kommunparti.

– De som är med och bestämmer ser sällan några problem med sin maktutövning, medan de som står utanför upplever saken på ett annat sätt.

Småkommuner har mer tillit

Korruptionsuppfattningen verkar också bero på geografiska faktorer. Fyra av tio invånare i huvudstadsregionen, Nyland och övriga södra Finland tror att det finns mycket eller ganska mycket korruption i den egna hemkommunen, medan bara var fjärde av invånarna i landsbygdskommunerna tror samma sak.

Bakgrund
Sådan är korruptionen
  • Korruption innebär att man missbrukar den egna ställningen för att vinna fördelar.
  • Personer som ofta råkar ut för korruption är bland annat politiker, tjänstemän och företagsledare.
  • Mutor är den vanligaste formen av korruption. Mutor kan vara pengar, tjänster eller resor som erbjuds med syfte att få politikern, tjänstemannen eller företagschefen att göra som man önskar.
  • Att muta är ett brott i de flesta länder, även Finland.
  • Med politisk korruption avses manipulation som utövas av politiska beslutsfattare för att säkra sin makt, ställning eller förmögenhet.
  • I internationella jämförelser är Finland ett förhållandevis lite korrumperat samhälle.

Enligt Laukkanen kan det bero på att folk känner varandra bättre i små kommuner, medan beslutsfattandet i städer förblir anonymt.

Utvecklingsstiftelsens ombudsman Antti Mykkänen presenterar också en annan tolkning.

– I städerna ingår större penningsummor i markanvändning och planering, vilket kan ge upphov till fler ogrundade eller grundade misstankar, säger Mykkänen.

Valfinansieringshärvan väckte finländarna

Maktmissbruk handlar också om att fatta beslut på ett icke-transparent sätt. Laukkanen anser offentliga anskaffningsprojekt vara kommunsektorns akilleshäl. När beslutsprocessen inte är transparent kan det vara svårt att förstå varför resultatet ser ut som det gör.

– Statsmakten sköter offentliga anskaffningar lite smidigare än kommunerna.

Enligt Laukkanen förändrade valfinansieringshärvan finländarnas korruptionssyn i grunden. Nu är folk mer kritiska.

– Folk är mer införstådda med vad valfinansiering handlar om. De vill ha större insyn, säger han.

Enligt Antti Mykkänen tyder resultatet av undersökningen på en hälsosam misstänksamhet mot beslutssystemet. Korruptionen verkar enligt honom inte vara kommunsektorns största problem.

– Resultatet är intressant med tanke på att vi får se vad medborgarna och kommuninvånarna anser om saker och ting.

Kommentarer

Välkommen till debatten på Hbl.fi. För att vi ska ha ett bra och seriöst diskussionsklimat måste du följa reglerna. Det är tillåtet att kommentera anonymt, men vi önskar att du använder eget namn. Hbl:s redaktion förbehåller sig rätten att ta bort kommentarer som bryter mot reglerna.

Regler för kommentarer

Välkommen till debatten på Hbl.fi. För att vi ska ha ett bra och seriöst diskussionsklimat måste du följa reglerna. Det är tillåtet att kommentera anonymt, men vi önskar att du använder eget namn. Hbl:s redaktion förbehåller sig rätten att ta bort kommentarer som bryter mot reglerna. Här är våra spelregler:

  • Var hövlig och korrekt i dina kommentarer.
  • Respektera andra personers privatliv oavsett om det gäller andra debattörer, personer i artiklarna eller journalister. Inga personangrepp tillÃ¥ts.
  • HÃ¥ll dig till artikelns ämne och motivera din Ã¥sikt.
  • Eftersom Hbl är ett svensksprÃ¥kigt medium är kommentarssprÃ¥ket svenska.
  • Dina kommentarer kan användas i andra sammanhang pÃ¥ Hbl.fi, Hufvudstadsbladet eller Hbl+.

Det är inte tillåtet att:

  • hota, trakassera, sprida lögner eller skvaller.
  • uppmana till brott eller pÃ¥ annat sätt bryta mot Finlands lag.
  • använda svordomar och obscena ord.
  • kommentera etnicitet, kön, sexuell läggning, religion eller hälsotillstÃ¥nd om det saknar betydelse i sammanhanget.
  • skriva rasistiska och sexistiska inlägg.
  • göra reklam.
  • skriva nonsensinlägg.
  • skriva flera kommentarer om samma sak som inte för debatten vidare.
  • länka till sidor med sexistiskt, pornografiskt eller rasistiskt innehÃ¥ll. Detsamma gäller länkar till diskussionsforum.
  • skriva lÃ¥nga citat, huvuddelen av kommentaren ska vara din egen.
  • använda osakliga användarnamn.

Alla inlägg efterhandsgranskas av moderatorn. Vem som helst kan anmäla en kommentar genom att klicka på flaggsymbolen invid kommentaren. Den kommer då att granskas av moderatorn som fattar beslut om kommentaren får finnas kvar eller avlägsnas. Frågor om Hbl.fi kan sändas till webb@hbl.fi. Modereringen på Hbl.fi utgår från redaktionens regler men i själva jobbet får vi hjälp av ett utomstående företag, Interaktiv Säkerhet. Företaget är specialiserat på övervakning av artikelkommentarer och anlitas av flera svenskspråkiga nyhetssajter. Har du klagomål som gäller modereringen? Ta kontakt med webb@hbl.fi. Klistra in en länk till artikeln i fråga och uppge tidpunkt och under vilket namn kommentaren lagts ut.