Norges förra statsminister Gro Harlem Brundtland hade hunnit lämna ön innan mördaren kom dit. Foto: EPA

Breivik hatade muslimer och kvinnor

Norges ex-statsminister Gro Harlem Brundtland var en av massmördarens måltavlor. I sitt manifestet redogör han också för sin snedvridna kvinnosyn.

Anders Behring Breivik har i förhör sagt att han ville döda Norges tidigare statsminister, socialdemokraten Gro Harlem Brundtland, som talade på ungdomslägret på Utøya bara några timmar före massakern, men han försenade sig.

Behring Breivik har också tidigare visat starkt förakt för Brundtland och bland annat kallat henne för ”landsmo(r)deren” i inlägg på det norska nätforumet document.no, för att han anser att hon svikit landet för att hon talat för invandring och mångkulturalism.

Också många andra kvinnliga politiker som arbetat för ett liberalt, mångkulturellt samhälle har tidigare varit hatobjekt för extremister: bland andra före detta partiordföranden för Socialdemokraterna Mona Sahlin (S) har levt under hot stora delar av sitt liv, den tidigare utrikesministern Anna Lindh (S) mördades och av våra finländska politiker har Astrid Thors (SFP) varit utsatt för mordhot och minoritetsombudsman Eva Biaudet har hotats.

Snedvriden kvinnosyn

I sitt 1 500 sidor långa manifest ”2083 – A European Declaration of Independence.” redogör Behring Breivik också för sin snedvridna kvinnosyn.

Enligt honom besitter kvinnor märkbart mer erotiskt kapital än män på grund av biologiska skillnader (”män har betydligt starkare sexuella behov än kvinnor och är därför lätta att manipulera”). Vidare anser han att kvinnors manipulation av män har institutionaliserats under de senaste decennierna och han ser detta som en bidragande orsak till männens feminisering i Europa.

Enligt honom har vi har ett rådande matriarkalt system i Västeuropa: ”Den här underskattade faktorn har bidragit till att ett dominerande matriarkalt system har skapats och florerat i Västeuropa”, skriver han. Enligt honom bidrar den feministiska revolutionen till att kvinnor är betydligt mer inflytelserika än män, när alla former av kapital summeras.

Kopplingen mellan massakern i Norge och högerextremism avspeglar högerpopulismens frammarsch i Norden under de senaste åren, anser Ann-Cathrine Jungar som är forskare i högerpopulism. Hon säger att det kan vara lättare att angripa kvinnor vid makten.

– För vissa personer, som Breivik, med en väldigt traditionell kvinnosyn, kan det vara utmanande att få ihop bilden att kvinnor både kan vara erotiska och ha makt. Det är märkligt att han ville angripa just Brundtland men inte Stoltenberg.

Påminner om jihadist

Den svenska journalisten och författaren Lisa Bjurwald, som har forskat mycket om högerextremister, menar att hatet mot kvinnliga politiker ofta är mer personligt inriktat. Hon ser en dubbelmoral i att Breivik vill rädda Europa från ”muslimernas hemska kvinnosyn”, men ändå frodas avskyn hos honom.

– Breivik har förutom kvinnohatet också haft ett väldigt starkt självhat, liksom många andra terrorister. Ett intressant exempel är att en av 11 september-bombarna hade skrivit i sitt testamente att kvinnor inte ens fick röra honom efter hans död, inte ens svepa in hans lik. Han anser också, liksom jihadisterna att västvärlden blivit ett matriarkalt, korrumperat samhälle och då ska han komma som en riktig man – urtypen riddaren – och erövra kontinenten från de barbariska muslimerna, men också socialdemokraterna.

Enligt Bjurwald kan man analysera mycket angående Breiviks mansbild och känslor som han och andra terrorister har om att de blir erövrade.

– De känner att de är i underläge, både mot kvinnor och muslimer. Men hatet mot muslimer hos honom är ändå mer centralt än hatet mot kvinnorna.

– Han är i krig mot det islam han anser tar över samhället och han vill vara som en samuraj eller tempelriddare och inte gifta sig eller få barn. Han låter precis som en jihadist.

Vad borde man göra mot hatpratet på nätet?

– Det är viktigt att internetlagstiftningen ses över ordentligt. Folk kan skriva om att de vill avrätta folk och ändå går det inte att komma åt dem eftersom de ligger på amerikanska servrar. Lagstiftningen är helt föråldrad i många länder, den måste aktualiseras, säger Bjurwald.…

Astrid Thors fick knappt något stöd av andra partier när hon mordhotades. Borde politiker gemensamt stödja dem som blir utsatta för hatangrepp, fastän de skulle vara från ett annat parti?

– Problemet är att det är väldigt svårt att få någon hundraprocentig uppslutning bakom något sådant eftersom högerpopulister inte har intresse av att förbättra tonen på nätet. Det är där de har sina största stödtrupper, där finns en rekryteringsgrund för dem.

Enligt Bjurwald kommer största hotet från extremhögern eftersom det legat under radarn under de senaste åren – man tror att det försvunnit fastän det bara förflyttats till nätet.

Breiviks retorik är enligt Bjurwald i stort sett identisk med Sverigedemokraternas, Dansk Folkepartis, Fremskrittspartiets och även lik vissa Sannfinnländares.

– I manifestet har han dragit den till det extrema, men ser man på hela bilden av hans internetkrig, till exempel på document.no finns det många likheter. Han har konspirationsteorier om att Europa håller på att islamiseras. Också ledande högerpopulistiska politiker läser samma saker och rör sig i samma miljöer, där samma tankegångar florerar.

Bjurwald påpekar att man inte får glömma bort vilken ideologi det är som göder hans tankar. Enligt henne var massakern i Norge frågan om ett politiskt dåd.

– Det är en del av Europas politiska terrorhistoria. Man pratar för mycket om att han var en ensam galning. Det är för att Europa inte orkar ta tag i problemet med islamofobi. Det är en person som är del av en europeisk rörelse och det här är ett europeiskt problem. Vi har fött fram en sådan här ureuropeisk terrorist.

Kommentarer

Välkommen till debatten på Hbl.fi. För att vi ska ha ett bra och seriöst diskussionsklimat måste du följa reglerna. Endast inloggade personer kan kommentera artiklar, antingen under eget namn eller signatur. Du har rätt att förbli anonym i våra medier då du uttrycker dig bakom en signatur. Hbl:s redaktion förbehåller sig rätten att ta bort kommentarer som bryter mot reglerna.

Regler för kommentarer

Välkommen till debatten på Hbl.fi. För att vi ska ha ett bra och seriöst diskussionsklimat måste du följa reglerna. Endast inloggade personer kan kommentera artiklar, antingen under eget namn eller signatur. Du har rätt att förbli anonym i våra medier då du uttrycker dig bakom en signatur. Hbl:s redaktion förbehåller sig rätten att ta bort kommentarer som bryter mot reglerna.

Här är våra spelregler:

  • Var hövlig och korrekt i dina kommentarer.
  • Respektera andra personers privatliv oavsett om det gäller andra debattörer, personer i artiklarna eller journalister. Inga personangrepp tillåts.
  • Håll dig till artikelns ämne och motivera din åsikt.
  • Eftersom Hbl är ett svenskspråkigt medium är kommentarsspråket svenska.
  • Dina kommentarer kan användas i andra sammanhang på Hbl.fi, Hufvudstadsbladet eller Hbl+.



Det är inte tillåtet att:

  • hota, trakassera, sprida lögner eller skvaller.
  • uppmana till brott eller på annat sätt bryta mot Finlands lag.
  • använda svordomar och obscena ord.
  • kommentera etnicitet, kön, sexuell läggning, religion eller hälsotillstånd om det saknar betydelse i sammanhanget.
  • skriva rasistiska och sexistiska inlägg.
  • göra reklam.
  • länka till sidor med sexistiskt, pornografiskt eller rasistiskt innehåll. Detsamma gäller länkar till diskussionsforum.
  • skriva långa citat, huvuddelen av kommentaren ska vara din egen.
  • använda osakliga användarnamn (signaturer).



Alla inlägg efterhandsgranskas av moderatorn. Vem som helst kan anmäla en kommentar genom att klicka på flaggsymbolen invid kommentaren. Den kommer då att granskas av moderatorn som fattar beslut om kommentaren får finnas kvar eller avlägsnas. Frågor om Hbl.fi kan sändas till webb@hbl.fi. Modereringen på Hbl.fi utgår från redaktionens regler men i själva jobbet får vi hjälp av ett utomstående företag, Interaktiv Säkerhet. Företaget är specialiserat på övervakning av artikelkommentarer och anlitas av flera svenskspråkiga nyhetssajter. Har du klagomål som gäller modereringen? Ta kontakt med webb@hbl.fi. Klistra in en länk till artikeln i fråga och uppge tidpunkt och under vilket namn kommentaren lagts ut.



Hur syns mitt namn eller signatur: Det är endast möjligt att kommentera artiklar om du skapat ett KSF Media-konto och loggat in. Utgångsläget är att ditt förnamn och efternamn syns när du kommenterar, men du kan också välja att använda en signatur om du inte vill uppge ditt riktiga namn.



Hur ändrar jag min signatur: På hbl.fi, klicka till Mitt konto-knappen uppe till höger och välj Redigera ditt KSF Media-konto. Välj Ändra dina uppgifter. Längst ner på sidan kan du ange Signatur för kommentarer. Klicka på Spara. När du är inloggad på hbl.fi syns alla dina kommentarer under denna signatur.



Så behandlar vi din signatur Du har rätt att förbli anonym i våra medier då du uttrycker dig bakom en signatur. Vi förbehåller oss rätten att kontakta dig.