Offrade Anders Behring Breivik liv i Oslo för att det skulle ta längre innan myndigheterna hann mobilisera sig på Utöya? Foto: Lehtikuva / AFP photo / Jonathan Nackstrand

Var bomben en skenmanöver?

Tidpunkten väcker polisens misstankar om att bombdådet var en skenmanöver för att koncentrera myndigheternas uppmärksamhet och resurser till Oslo.

Att spränga en bomb i regeringskvarteren i Oslo mitt i semestertiderna är inte optimalt om man eftersträvar maximerat antal dödsfall, uppger en anonym källa för Dagbladet.

Endast en del av regeringskvarterets tjänstemän var på plats.

Man har därför börjat misstänka att bombattentatet i Oslo centrum var ett sätt att ge Anders Behring Breivik mera tid att utföra terrordådet på Utöya.

Han skulle göra det igen om han fick chansen, säger polisens advokat Christian Hatlo till Dagbladet.

–  Jag har aldrig upplevt en likadan gärningsman.

I förhören ska det ha framgått att Breivik inte ville anfalla medan statsminister Jens Stoltenberg och utrikesminister Jonas Gahr Støre besökte ön, trots att de två av landets mäktigaste personer inom politiken.

Gro Harlem Brundtland, tidigare statsminister och chef för världshälsoorganisationen WHO, ansågs ha större historisk betydelse.

Breivik blev dock försenad och Brundtland hann lämna ön.

Enligt Dagbladet ska det även ha framkommit att Breivik hade för avsikt att läsa upp sitt "manifest" bland de dödade på Utöya.

Kommentarer

Välkommen till debatten på Hbl.fi. För att vi ska ha ett bra och seriöst diskussionsklimat måste du följa reglerna. Det är tillåtet att kommentera anonymt, men vi önskar att du använder eget namn. Hbl:s redaktion förbehåller sig rätten att ta bort kommentarer som bryter mot reglerna.

Regler för kommentarer

Välkommen till debatten på Hbl.fi. För att vi ska ha ett bra och seriöst diskussionsklimat måste du följa reglerna. Det är tillåtet att kommentera anonymt, men vi önskar att du använder eget namn. Hbl:s redaktion förbehåller sig rätten att ta bort kommentarer som bryter mot reglerna. Här är våra spelregler:

  • Var hövlig och korrekt i dina kommentarer.
  • Respektera andra personers privatliv oavsett om det gäller andra debattörer, personer i artiklarna eller journalister. Inga personangrepp tillÃ¥ts.
  • HÃ¥ll dig till artikelns ämne och motivera din Ã¥sikt.
  • Eftersom Hbl är ett svensksprÃ¥kigt medium är kommentarssprÃ¥ket svenska.
  • Dina kommentarer kan användas i andra sammanhang pÃ¥ Hbl.fi, Hufvudstadsbladet eller Hbl+.

Det är inte tillåtet att:

  • hota, trakassera, sprida lögner eller skvaller.
  • uppmana till brott eller pÃ¥ annat sätt bryta mot Finlands lag.
  • använda svordomar och obscena ord.
  • kommentera etnicitet, kön, sexuell läggning, religion eller hälsotillstÃ¥nd om det saknar betydelse i sammanhanget.
  • skriva rasistiska och sexistiska inlägg.
  • göra reklam.
  • skriva nonsensinlägg.
  • skriva flera kommentarer om samma sak som inte för debatten vidare.
  • länka till sidor med sexistiskt, pornografiskt eller rasistiskt innehÃ¥ll. Detsamma gäller länkar till diskussionsforum.
  • skriva lÃ¥nga citat, huvuddelen av kommentaren ska vara din egen.
  • använda osakliga användarnamn.

Alla inlägg efterhandsgranskas av moderatorn. Vem som helst kan anmäla en kommentar genom att klicka på flaggsymbolen invid kommentaren. Den kommer då att granskas av moderatorn som fattar beslut om kommentaren får finnas kvar eller avlägsnas. Frågor om Hbl.fi kan sändas till webb@hbl.fi. Modereringen på Hbl.fi utgår från redaktionens regler men i själva jobbet får vi hjälp av ett utomstående företag, Interaktiv Säkerhet. Företaget är specialiserat på övervakning av artikelkommentarer och anlitas av flera svenskspråkiga nyhetssajter. Har du klagomål som gäller modereringen? Ta kontakt med webb@hbl.fi. Klistra in en länk till artikeln i fråga och uppge tidpunkt och under vilket namn kommentaren lagts ut.