Foto: Anatoly Kaizer

Ryssland kan inta Norden och Baltikum när som helst

Ryssland bygger upp en militär kapacitet som syftar till att vara herre på täppan i området kring Östersjön. – Det väcker om inte förbryllelse, så åtminstone frågor, säger pensionerade översten Heikki Hult som bidragit till en ny rapport om Rysslands militära utveckling.

Ett Ryssland med nyvaknade stormaktsambitioner vet att det inte skulle möta mycket motstånd i Europa, då också USA tappat intresse för den gamla kontinenten och fokuserar mer resurser på Sydostasien. EU har inget gemensamt försvar och försvarsalliansen Nato väger fjäderlätt utan USA.

– Västeuropa har i praktiken avväpnat sig självt, säger Heikki Hult när han och hans kolleger presenterar rapporten om Rysslands militärpolitiska utveckling vid Försvarshögskolans strategiska institution.

– Storbritannien, Frankrike och Tyskland har fortfarande något slags regionalt försvar. Men Norden och Baltikum utgör ett militärt vakuum.

Hög beredskap

Finanskriserna och en strategisk omvärdering av 2000-talets hotbilder har gjort att västländerna kapat sina försvarsbudgetar och satsat mer på små snabbinsatsstyrkor för krishantering. Samtidigt: Ryssland har omorganiserat och spenderat hundratals miljarder euro för att modernisera sina styrkor.

Rysslands strategiska tyngdpunkt har förflyttats närmare Centraleuropa. Det nya västra militärområdet med bas i S:t Petersburg motsvarar ungefär en tredjedel av Rysslands totala militära kapacitet.

Till området hör 24 armébrigader samt tre luftburna eller marina infanteribrigader. Till skillnad från exempelvis Finlands försvarsmakt är de i konstant beredskap.

– Flera av dessa brigader har extremt hög operationsfärdighet inom några timmar, säger Hult.

Finlands reservistarmé

Inget västeuropeiskt land hinner reagera så fort. Nato har gjort upp planer för att försvara de nya, baltiska medlemsländerna – men inofficiellt handlar det i praktiken om att försöka återta dem.

– Det är uppenbart att en stormakt vill kunna förflytta striderna bort från sitt eget område så fort som möjligt, eller helst inleda dem utanför sitt eget territorium. Men trots det väcker upprustningen om inte förbryllelse, så åtminstone frågor, säger Hult.

Finland stoltserar med att kunna mobilisera 350 000 man, men det tar tid. Den fredstida styrkan uppgår till 35 000 man.

– Men det går inte att skicka beväringar i krig, säger Stefan Forss, forskare vid Försvarshögskolans strategiska institution.

– De fredstida garnisonerna är utbildningsenheter. Det finns ingen sådan enhet som genast skulle finnas stridsduglig.

Nya medeldistansrobotar

En stor del av Rysslands sovjettida utrustning är föråldrad och i dåligt skick. Men spetskompetensen finns och oljerublerna rullar in – elitförbanden har redan toppmoderna vapen.

– Ryssland är inte alls efter i den militärteknologiska utvecklingen. När det gäller exempelvis luftvärnssystem ligger Ryssland snarare före, säger pensionerade brigadgeneralen Lauri Kiianlinna.

Ett exempel på rysk vapenteknologi: Iskender-markmålsrobotarna som Ryssland placerat i Luga, omkring hundra kilometer från gränsen till Estland.

Iskenderrobotarna som kan utrustas med kärnstridsspetsar har officiellt en räckvidd på högst 500 km, vilket gör att de är tillåtna enligt INF-avtalet från 1987 som förbjuder medeldistansrobotar. Men enligt utländska experter når de minst 700 km.

– De flyger cirka 100 km i minuten. Helsingfors når de på knappa fyra minuter, säger Stefan Forss.

Inga hot

Skribenterna bakom rapporten betonar att det inte handlar om att måla upp hotbilder, enbart om att beskriva Rysslands ambitioner och militära kapacitet.

Bakgrunden till Rysslands upprustning är att Kreml tänkt om sin geopolitiska situation och nu vill kunna utöva inflytande över det som landet ser som sin intressesfär – det som förut hörde till Warszawablocket. Trots det:

– För små alliansfria länder som Finland skapar de geopolitiska förändringarna i vårt närområde en allt djupare osäkerhet, heter det i rapporten.

KommentarerLäs regler för kommentarer >>

Regler för kommentarer

Välkommen till debatten på Hbl.fi. För att vi ska ha ett bra och seriöst diskussionsklimat måste du följa reglerna. Endast inloggade personer kan kommentera artiklar, antingen under eget namn eller signatur. Du har rätt att förbli anonym i våra medier då du uttrycker dig bakom en signatur. Hbl:s redaktion förbehåller sig rätten att ta bort kommentarer som bryter mot reglerna.

Här är våra spelregler:

  • Var hövlig och korrekt i dina kommentarer.
  • Respektera andra personers privatliv oavsett om det gäller andra debattörer, personer i artiklarna eller journalister. Inga personangrepp tillåts.
  • Håll dig till artikelns ämne och motivera din åsikt.
  • Eftersom Hbl är ett svenskspråkigt medium är kommentarsspråket svenska.
  • Dina kommentarer kan användas i andra sammanhang på Hbl.fi eller Hufvudstadsbladet.



Det är inte tillåtet att:

  • hota, trakassera, sprida lögner eller skvaller.
  • uppmana till brott eller på annat sätt bryta mot Finlands lag.
  • använda svordomar och obscena ord.
  • kommentera etnicitet, kön, sexuell läggning, religion eller hälsotillstånd om det saknar betydelse i sammanhanget.
  • skriva rasistiska och sexistiska inlägg.
  • göra reklam.
  • länka till sidor med sexistiskt, pornografiskt eller rasistiskt innehåll. Detsamma gäller länkar till diskussionsforum.
  • skriva långa citat, huvuddelen av kommentaren ska vara din egen.
  • använda osakliga användarnamn (signaturer).



Alla inlägg efterhandsgranskas av moderatorn. Vem som helst kan anmäla en kommentar genom att klicka på flaggsymbolen invid kommentaren. Den kommer då att granskas av moderatorn som fattar beslut om kommentaren får finnas kvar eller avlägsnas. Frågor om Hbl.fi kan sändas till webb@hbl.fi. Modereringen på Hbl.fi utgår från redaktionens regler men i själva jobbet får vi hjälp av ett utomstående företag, Interaktiv Säkerhet. Företaget är specialiserat på övervakning av artikelkommentarer och anlitas av flera svenskspråkiga nyhetssajter. Har du klagomål som gäller modereringen? Ta kontakt med webb@hbl.fi. Klistra in en länk till artikeln i fråga och uppge tidpunkt och under vilket namn kommentaren lagts ut.



Hur syns mitt namn eller signatur: Det är endast möjligt att kommentera artiklar om du skapat ett KSF Media-konto och loggat in. Utgångsläget är att ditt förnamn och efternamn syns när du kommenterar, men du kan också välja att använda en signatur om du inte vill uppge ditt riktiga namn.



Hur ändrar jag min signatur: På hbl.fi, klicka till Mitt konto-knappen uppe till höger och välj Redigera ditt KSF Media-konto. Välj Ändra dina uppgifter. Längst ner på sidan kan du ange Signatur för kommentarer. Klicka på Spara. När du är inloggad på hbl.fi syns alla dina kommentarer under denna signatur.



Så behandlar vi din signatur Du har rätt att förbli anonym i våra medier då du uttrycker dig bakom en signatur. Vi förbehåller oss rätten att kontakta dig.