Federalismen är i vågskålen

Demokratin är det grundläggande värde som nationalstaterna och EU bygger på. En federation utan demokrati är dödfödd.

I början av sitt tal om tillståndet i unionen sade EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso saker som går genom märg och ben på ledande politiker i några länder, bland dem Finland. I sitt anförande i Europaparlamentet förra veckan talade Barroso syrligt om en ond spiral som föds av att man först fattar viktiga beslut på toppmöten och därefter får ett problem med trovärdighet och förtroende.
"Men sedan, följande dag, ser vi några av dessa samma människor som var med om att ta besluten underminera dem. De säger antingen att de går för långt, eller att de inte går tillräckligt långt", klagade Barroso utan att nämna någon vid namn. Han levererade en rejäl moralkaka med att understryka att absolut lojalitet är det minsta som måste krävas av besättningsmedlemmarna mitt i stormen.

I kommentarerna till Barrosos tal är det främst Finland och Nederländerna som får stå som de syndabockar som kommissionsordföranden haft i åtanke. Men det är bedrägligt lätt att få små länder att framstå som käppar i hjulet för EU-maskineriet. Det är inte några nordiska länder som är orsaken till att räntorna på italienska statsobligationer stigit.
Italiens premiärminister Mario Monti är skicklig på att tolka mötesresultat på så vis att det kan ge taktiska fördelar åt hans eget land. Tysklands egensinniga krav och halvhjärtade försök att finna en lösning är också en del av samma evinnerliga kretsgång av att det alltid finns för mycket eller för litet av någonting. Storbritannien står med den ena foten i och den andra utanför EU.

Barrosos huvudpoäng är att det är omöjligt att fortsätta lösa europeiska problem med nationella lösningar. Det behövs en genuint europeisk nivå på debatten och i den politiska beslutsprocessen. Det behövs europeiska politiska grupper i stället för en nationell debatt mellan nationella politiska partier.
När det sedan kommer an på vad den nya europeiska nivån ska bestå av är Barroso inte rädd för att använda f-ordet. Han vill se en federation av nationalstater. Det är inte solklart vad han menar med det. Hans fras om att medlemsländerna "delar sin självständighet med varandra" kan ingå i ett kommande lexikon över EU-retorikens guldkorn.
I federalismen skulle i varje fall ingå en finanspakt, en gemensam skattepolitik och arbetsmarknad, samt en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik. Det torde vara lättare att vinna stöd för utrikespolitik än skattepolitik på unionsnivå.

Den springande punkten är att demokratin på unionsnivå fortfarande är outvecklad i förhållande till den nationalstatliga demokratin. EU-organen har inte samma demokratiska legitimitet som de parlament som valts i demokratisk ordning i de enskilda länderna. Det gäller också Europaparlamentet, även om det fått ökade befogenheter och utvecklats i riktning mot ett alleuropeiskt parlament.
Barroso vill samla alla proeuropeiska krafter och hindra populister och nationalister från att sätta en negativ agenda. Problemet med en sådan europeisk idealism är att populister och nationalister som blir valda i demokratiska val har lika stor legitimitet som alla andra valda politiker. Det är väljarna i de enskilda länderna som i sista hand ska besluta om hur mycket Europa de vill ha och om en europeisk identitet kan bli lika viktig för dem som den nationella identiteten.

Inför EU-valet 2014 borde det enligt Barrosos vision finnas ett förslag till ändring av grundfördraget. Valdebatten borde röra sig på en europeisk nivå och staka ut EU:s framtida mål.
Det kan ge en rekyl att överföra mera beslutsmakt till Bryssel utan att medborgarna har sitt att säga till om. Det är ett livsvillkor för unionen att demokratin hänger med omfördelningen av maktstrukturerna. En äkta europeisk union är en medborgarnas sammanslutning. En sådan växer inte fram bara av nya institutionella arrangemang.
Det var ett bra tal Barroso höll i Strasbourg. Hans vision av en europeisk federalism är varken tydlig eller oomstridd, och motståndet mot att flytta fler av besluten till en central nivå är starkt. Men han lägger på ett övertygande sätt fram de nyckelfrågor som de politiska ledarna är tvungna att ta itu med.

KommentarerLäs regler för kommentarer >>

Regler för kommentarer

Välkommen till debatten på Hbl.fi. För att vi ska ha ett bra och seriöst diskussionsklimat måste du följa reglerna. Endast inloggade personer kan kommentera artiklar, antingen under eget namn eller signatur. Du har rätt att förbli anonym i våra medier då du uttrycker dig bakom en signatur. Hbl:s redaktion förbehåller sig rätten att ta bort kommentarer som bryter mot reglerna.

Här är våra spelregler:

  • Var hövlig och korrekt i dina kommentarer.
  • Respektera andra personers privatliv oavsett om det gäller andra debattörer, personer i artiklarna eller journalister. Inga personangrepp tillåts.
  • Håll dig till artikelns ämne och motivera din åsikt.
  • Eftersom Hbl är ett svenskspråkigt medium är kommentarsspråket svenska.
  • Dina kommentarer kan användas i andra sammanhang på Hbl.fi eller Hufvudstadsbladet.



Det är inte tillåtet att:

  • hota, trakassera, sprida lögner eller skvaller.
  • uppmana till brott eller på annat sätt bryta mot Finlands lag.
  • använda svordomar och obscena ord.
  • kommentera etnicitet, kön, sexuell läggning, religion eller hälsotillstånd om det saknar betydelse i sammanhanget.
  • skriva rasistiska och sexistiska inlägg.
  • göra reklam.
  • länka till sidor med sexistiskt, pornografiskt eller rasistiskt innehåll. Detsamma gäller länkar till diskussionsforum.
  • skriva långa citat, huvuddelen av kommentaren ska vara din egen.
  • använda osakliga användarnamn (signaturer).



Alla inlägg efterhandsgranskas av moderatorn. Vem som helst kan anmäla en kommentar genom att klicka på flaggsymbolen invid kommentaren. Den kommer då att granskas av moderatorn som fattar beslut om kommentaren får finnas kvar eller avlägsnas. Frågor om Hbl.fi kan sändas till webb@hbl.fi. Modereringen på Hbl.fi utgår från redaktionens regler men i själva jobbet får vi hjälp av ett utomstående företag, Interaktiv Säkerhet. Företaget är specialiserat på övervakning av artikelkommentarer och anlitas av flera svenskspråkiga nyhetssajter. Har du klagomål som gäller modereringen? Ta kontakt med webb@hbl.fi. Klistra in en länk till artikeln i fråga och uppge tidpunkt och under vilket namn kommentaren lagts ut.



Hur syns mitt namn eller signatur: Det är endast möjligt att kommentera artiklar om du skapat ett KSF Media-konto och loggat in. Utgångsläget är att ditt förnamn och efternamn syns när du kommenterar, men du kan också välja att använda en signatur om du inte vill uppge ditt riktiga namn.



Hur ändrar jag min signatur: På hbl.fi, klicka till Mitt konto-knappen uppe till höger och välj Redigera ditt KSF Media-konto. Välj Ändra dina uppgifter. Längst ner på sidan kan du ange Signatur för kommentarer. Klicka på Spara. När du är inloggad på hbl.fi syns alla dina kommentarer under denna signatur.



Så behandlar vi din signatur Du har rätt att förbli anonym i våra medier då du uttrycker dig bakom en signatur. Vi förbehåller oss rätten att kontakta dig.