Samarbete så in i Norden – eller?

När Nordiska rådet och nordiska statsråd möts i Helsingfors råder det ingen brist på förslag till förnyelse. Men frågan är hur de ska finansieras.

I år fyller Nordiska rådet (NR) 60 år och det ger NR:s årliga session denna vecka extra tyngd. Allmänt kan man konstatera att sextioåringen verkar piggare än femtioåringen var. Det kan lika gärna bero på att EU var starkare för tio år sedan som på att Norden konkret skulle ha  stärkt samarbetet.
Ändå ska man inte underskatta vad man hittills åstadkommit. Det nordiska samarbetet inom försvaret är ett exempel på en vettig strävan att nå synergier. Det har dessutom ett starkt stöd bland invånarna i de nordiska länderna, trots den brokiga organisationsfloran: Finland, Sverige och Danmark hör till EU, Danmark också till Nato, dit även Norge och Island hör.
På fältet har brokigheten haft föga betydelse, oberoende av om krishanteringsoperationen har letts av FN eller Nato – eller EU.

Att just utrikes- och försvarspolitiken numera är med är naturligt. En vändpunkt nåddes 2009 när den norske veterandiplomaten Thorvald Stoltenberg på uppdrag av alla de nordiska utrikesministrarna lade fram en rapport med tretton konkreta förslag.
Rapporten omspänner allt från utrikesrepresentationerna till en samnordisk bindande försvarsklausul. Ett av dem gäller luftövervakningen på Island. Det är konstigt om inte en svensk-finsk uppdatering av läget ges under NR:s möte.
En viktig del av den nordiska intressesfären är Arktis där Stoltenberg ser outnyttjade möjligheter för samarbete i framtiden. Det gäller att vara mer aktiv när det gäller en ekonomisk politik i norr. Inte enbart för att söka ekonomisk nytta, utan också för att kunna påverka en utveckling som hotar galoppera i väg på egna vägar i den känsliga miljön.

Den främsta aktören i Arktis är Arktiska rådet och de åtta stater som är medlemmar samt representanterna för den arktiska befolkningen. Betoningen ligger på miljö och själva befolkningen. Olje- och gasfyndigheterna är än så länge under olika nationers hatt eller utan en hatt över huvud taget.
Där kunde finnas en nisch för NR men samtidigt utgör det eventuellt ett frö till en dragkamp mellan Arktiska rådet och NR.

Undanröjningen av gränshinder, till exempel pensioner, studiestöd och rätt till sjukpenning är frågor som i synnerhet utrikeshandelsminister Alexander Stubb (Saml), med ansvarar för koordineringen av nordiska frågor, har fäst uppmärksamhet vid. SDP:s förslag om en gränshindersombudsman skulle trygga en fortsatt uppföljning.
NR vill blicka framåt och det är inte omöjligt att det finns en politisk nisch när EU och Nato båda brottas med problem.
Det betyder inte att det nordiska samarbetet skulle vara oproblematiskt. Erfarenheter och information finns, men utmaningen är hur ett effektivt utbyte ska ske.
Fem länder plus tre baltiska länder borde ändå vara en betydligt mer lätthanterlig ekvation, det må sedan gälla ekonomi, säkerhet eller kulturellt utbyte, än vad de mer brokiga och tungrodda skutorna EU och Nato klarar av.

Den största utmaningen för Norden är ändå att komma med praktiska lösningar för framtiden. Att betona det gemensamma historiska arvet och en gemensam värdegrund räcker inte. Sextio år av fred i vårt hörn av Europa har gjort det möjligt för varje nordiskt land att se ut över de nordiska gränserna. Tillbaka till Nordenhuset har man sökt sig när snålblåsten börjat vina på annat håll.
Så får det inte vara. Konkreta modeller för att utveckla samarbetet på alla plan är viktiga. I det arbetet gäller det att kritiskt granska vad som fungerar och vad som inte gör det. Kommer man fram till att något forum inte längre fyller sin funktion, måste man kunna ändra tågordningen eller själva institutionen – eller båda två. Men omställningar brukar innebära kostnader, även om de på sikt resulterar i en besparing.
Problemet är att NR:s budget krymper. År 2013 rörs den inte, men 2014 är minskningen fem procent och de följande två åren med ytterligare fem procent.

Som en röd tråd genom Norden går vetskapen om hur vi uppfattas av omvärlden. För den existerar Norden på ett sätt som ibland verkar mer konsekvent än hur vi uppfattar oss själva. När vi inte klarar av att enas om en gemensam linje skadar det oss själva mest.
Det gäller att öppet våga ta itu med olikheter och meningsskiljaktigheter som finns eller som dyker upp i stället för att titta åt annat håll eller släta över dem. Det är vad man ska kunna vänta sig av Nordiska rådets möte i Helsingfors.

Kommentarer

Välkommen till debatten på Hbl.fi. För att vi ska ha ett bra och seriöst diskussionsklimat måste du följa reglerna. Endast inloggade personer kan kommentera artiklar, antingen under eget namn eller signatur. Du har rätt att förbli anonym i våra medier då du uttrycker dig bakom en signatur. Hbl:s redaktion förbehåller sig rätten att ta bort kommentarer som bryter mot reglerna.

Regler för kommentarer

Välkommen till debatten på Hbl.fi. För att vi ska ha ett bra och seriöst diskussionsklimat måste du följa reglerna. Endast inloggade personer kan kommentera artiklar, antingen under eget namn eller signatur. Du har rätt att förbli anonym i våra medier då du uttrycker dig bakom en signatur. Hbl:s redaktion förbehåller sig rätten att ta bort kommentarer som bryter mot reglerna.

Här är våra spelregler:

  • Var hövlig och korrekt i dina kommentarer.
  • Respektera andra personers privatliv oavsett om det gäller andra debattörer, personer i artiklarna eller journalister. Inga personangrepp tillåts.
  • Håll dig till artikelns ämne och motivera din åsikt.
  • Eftersom Hbl är ett svenskspråkigt medium är kommentarsspråket svenska.
  • Dina kommentarer kan användas i andra sammanhang på Hbl.fi, Hufvudstadsbladet eller Hbl+.



Det är inte tillåtet att:

  • hota, trakassera, sprida lögner eller skvaller.
  • uppmana till brott eller på annat sätt bryta mot Finlands lag.
  • använda svordomar och obscena ord.
  • kommentera etnicitet, kön, sexuell läggning, religion eller hälsotillstånd om det saknar betydelse i sammanhanget.
  • skriva rasistiska och sexistiska inlägg.
  • göra reklam.
  • länka till sidor med sexistiskt, pornografiskt eller rasistiskt innehåll. Detsamma gäller länkar till diskussionsforum.
  • skriva långa citat, huvuddelen av kommentaren ska vara din egen.
  • använda osakliga användarnamn (signaturer).



Alla inlägg efterhandsgranskas av moderatorn. Vem som helst kan anmäla en kommentar genom att klicka på flaggsymbolen invid kommentaren. Den kommer då att granskas av moderatorn som fattar beslut om kommentaren får finnas kvar eller avlägsnas. Frågor om Hbl.fi kan sändas till webb@hbl.fi. Modereringen på Hbl.fi utgår från redaktionens regler men i själva jobbet får vi hjälp av ett utomstående företag, Interaktiv Säkerhet. Företaget är specialiserat på övervakning av artikelkommentarer och anlitas av flera svenskspråkiga nyhetssajter. Har du klagomål som gäller modereringen? Ta kontakt med webb@hbl.fi. Klistra in en länk till artikeln i fråga och uppge tidpunkt och under vilket namn kommentaren lagts ut.



Hur syns mitt namn eller signatur: Det är endast möjligt att kommentera artiklar om du skapat ett KSF Media-konto och loggat in. Utgångsläget är att ditt förnamn och efternamn syns när du kommenterar, men du kan också välja att använda en signatur om du inte vill uppge ditt riktiga namn.



Hur ändrar jag min signatur: På hbl.fi, klicka till Mitt konto-knappen uppe till höger och välj Redigera ditt KSF Media-konto. Välj Ändra dina uppgifter. Längst ner på sidan kan du ange Signatur för kommentarer. Klicka på Spara. När du är inloggad på hbl.fi syns alla dina kommentarer under denna signatur.



Så behandlar vi din signatur Du har rätt att förbli anonym i våra medier då du uttrycker dig bakom en signatur. Vi förbehåller oss rätten att kontakta dig.